Behöver tarmen fler goda bakterier eller bättre förutsättningar?
När vi pratar om tarmhälsa hamnar fokus ofta på bakterier. Vi hör om ”goda bakterier”, probiotika och vikten av en varierad tarmflora. Men frågan är om lösningen alltid är att tillföra fler bakterier, eller om det är minst lika viktigt att skapa rätt förutsättningar för de bakterier som redan finns i tarmen.
Tarmfloran är unik
I tarmen lever ett stort antal olika mikroorganismer som tillsammans bildar det vi brukar kalla tarmfloran eller tarmmikrobiotan. Sammansättningen skiljer sig mycket från person till person och påverkas bland annat av kost, ålder, livsstil och läkemedel.
Det finns därför ingen känd ”perfekt” tarmflora som alla bör sträva efter.
Begreppen ”goda” och ”onda” bakterier blir också lätt förenklade. Många bakterier kan bete sig olika beroende på miljön omkring dem och vilken näring som finns tillgänglig.
Det handlar inte bara om vilka bakterier som finns där
Tarmfloran fungerar som ett ekosystem. Mikroorganismerna lever tillsammans, konkurrerar om näring och påverkar varandra.
Därför är det inte bara intressant vilka bakterier som finns i tarmen, utan också vad de gör.
När bakterierna bryter ner och fermenterar ämnen från maten bildas olika metaboliter, små ämnen som är en del av samspelet mellan tarmfloran och kroppen. Dit hör bland annat kortkedjade fettsyror.
Vad bakterierna producerar påverkas i sin tur av vad som når tarmen. Kosten och miljön i tarmen spelar alltså stor roll för hur tarmfloran fungerar.
Men hur är det då med probiotika?
Probiotika innebär att man tillför levande mikroorganismer som har visats ge en hälsoeffekt i tillräcklig mängd.
Det betyder däremot inte att man generellt ”fyller på” tarmen med goda bakterier eller bygger upp en ny tarmflora. Olika bakteriestammar har olika egenskaper och effekten kan därför skilja sig beroende på vilken probiotika det handlar om.
Ett annat sätt att se på tarmhälsa är därför att fokusera på miljön som bakterierna lever i och de ämnen som bildas genom deras aktivitet.
Postbiotika – ett annat perspektiv
Här kommer postbiotika in.
Till skillnad från probiotika bygger postbiotika inte på att tillföra levande bakterier. I stället handlar det om inaktiverade mikroorganismer och komponenter som bildas genom en kontrollerad mikrobiell process.
Vid fermentering förändras råvaran samtidigt som olika ämnen bildas. Det gör att postbiotika representerar ett annat perspektiv på tarmhälsa: fokus ligger inte bara på vilka bakterier som tillförs, utan också på vad mikroorganismerna producerar.
OatBiotics® innehåller ReFerm®
OatBiotics® är Nordic Rebalances serie av postbiotiska produkter. Gemensamt för produkterna är ingrediensen ReFerm®, som baseras på fermenterad svensk havre.
ReFerm® framställs genom en kontrollerad fermenteringsprocess där mikroorganismer bearbetar havrens näringsämnen. Resultatet är en komplex postbiotisk ingrediens med bland annat mikrobiella metaboliter och inaktiverade mikroorganismer.
ReFerm® bygger på mer än 20 års forskning och har studerats i kliniska studier med fokus på bland annat tarmbarriären.
Utgångspunkten är alltså inte att försöka ersätta din tarmflora med nya bakterier. I stället ligger fokus på fermentering, mikrobiell aktivitet och de ämnen som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar i tarmen.
Så – behöver tarmen fler goda bakterier?
Inte nödvändigtvis.
Tarmhälsa är betydligt mer komplext än att dela upp bakterier i ”goda” och ”onda”. Minst lika intressant är miljön de lever i, vilken näring de får och vilka ämnen de producerar.
Det är också därför forskningen allt mer tittar på vad tarmfloran gör, inte bara vilka bakterier som finns där.
