Ett upprop för tarmen!

Att äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och fibrer är en viktig del av de svenska kostråden. Men för den som har en känslig mage är det inte alltid så enkelt. En snabb ökning av fiberrik mat kan ge mer gaser, uppblåsthet och magknip. Risken är då att mat som egentligen är bra för oss väljs bort.

Vi på Nordic Rebalance tycker att tarmen behöver få en större plats i samtalet om kost och hälsa.

Kort översikt

• Officiella kostråd rekommenderar mer fibrer, fullkorn och växtbaserad mat
• För personer med känslig mage kan en snabb ökning av vissa fiberrika livsmedel ge besvär
• Tarmfloran använder delar av maten vi äter och bildar bland annat kortkedjade fettsyror och andra metaboliter
• Tarmbarriären är en viktig del av samspelet mellan innehållet i tarmen och resten av kroppen
• Vi behöver prata mer om hur vi skapar goda förutsättningar för tarmen, inte bara om vad vi borde äta

Hur ska fler kunna följa kostråden när magen protesterar?

Kunskapen om kostens betydelse för vår hälsa är större än någonsin. Råden är tydliga, vi behöver äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och andra fiberrika livsmedel. Men det finns en utmaning som lätt glöms bort.

För många med känslig mage kan en snabb förändring mot mer fiberrik mat innebära mer gaser, uppblåsthet och magknip. Det betyder inte att fiberrik mat är dålig för tarmen. Tvärtom är olika typer av kostfiber viktiga som en del av en varierad kost. Men tarmen behöver också få möjlighet att anpassa sig.

Det kan annars uppstå ett slags moment 22. Vi vet att fiber och växtbaserad mat är viktiga delar av en hälsosam kost, men den som får stora magbesvär av maten kan i stället börja begränsa den. Det är därför vi tycker att diskussionen behöver breddas.

Tarmfloran behöver också rätt förutsättningar

Tarmfloran består av ett stort antal mikroorganismer som lever tillsammans i mag-tarmkanalen. Vad vi äter påverkar vilken näring som når dem och därmed också deras aktivitet.

När vissa bakterier fermenterar kostfiber bildas bland annat kortkedjade fettsyror, och andra mikrobiella metaboliter.

Samtidigt spelar tarmbarriären en viktig roll som gränsyta mellan innehållet i tarmen och resten av kroppen.

Forskningen har därför allt mer riktat uppmärksamheten mot samspelet mellan kost, tarmflora, mikrobiella metaboliter och tarmbarriär.

Det är ett mer komplext perspektiv än att bara tala om "goda" och "onda" bakterier.

Mer fiber är bra, men mer är inte alltid bättre direkt

För den som idag äter lite fiber kan det vara klokt att öka mängden stegvis.

Olika typer av fibrer fungerar dessutom på olika sätt och människor reagerar olika på samma livsmedel. En kost som fungerar bra för en person behöver därför inte fungera lika bra för någon annan.

Det viktiga är inte att undvika fiber, utan att hitta en nivå, variation och ökningstakt som den egna magen fungerar med.

Här behöver också kostrådgivningen bli bättre på att ta hänsyn till människor som vill äta enligt rekommendationerna, men som får magbesvär när de försöker göra det.

Vi behöver prata mer om vad som händer i tarmen

Under lång tid har mycket av diskussionen om tarmhälsa handlat om vilka bakterier som finns i tarmen. Det är viktigt, men det är bara en del av bilden.

Minst lika intressant är vad mikroorganismerna gör, vilken näring de får och vilka ämnen som bildas när maten fermenteras i tarmen.

Fermenterad mat är också intressant ur detta perspektiv. Olika fermenterade livsmedel och fermenteringsprocesser kan ge upphov till olika mikrobiella komponenter och metaboliter.

Vårt upprop är enkelt

Vi behöver sluta prata om kost och tarmhälsa som två separata frågor.

Det räcker inte alltid att säga till människor att "äta bättre". Vi behöver också öka förståelsen för vad som händer med maten när den når tarmen, hur tarmens mikroorganismer använder den och varför olika människor kan reagera så olika på samma kost.

Det är också en viktig utgångspunkt för vårt arbete på Nordic Rebalance.

Genom ReFerm®, vår postbiotiska ingrediens baserad på fermenterad svensk havre, och produkterna inom OatBiotics® vill vi bidra till ökad kunskap om fermentering, mikrobiella metaboliter och tarmbarriärens betydelse.

Men frågan är större än våra produkter.

Därför vill vi fortsätta uppmana forskare, livsmedelsföretag och andra aktörer inom hälsa och nutrition att tillsammans bredda diskussionen om hur vi skapar bättre förutsättningar för en välfungerande tarm.

Det är hög tid att ge tarmen den plats den förtjänar i hälsodebatten.

En sund kropp med en välfungerande tarm.

Caroline Lilja Olsson
VD, Nordic Rebalance

Referenser:

1. Mukherjee et al 2023. Fermented foods and gastrointestinal health: underlying mechanisms. Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology. Volume 21
2. Martin-Gallausiaux et al 2021. SCFA: mechanisms and functional importance in the gut. Proc Nutr Soc.80(1):37-49
3. H.C. Wastyk et al 2021. Gut-microbiota-targeted diets modulate human immune status. Cell 184, 4137–4153