Vilken diet passar bäst vid IBS?
Vid IBS är det lätt att hamna i att ta bort det som ger besvär. FODMAP kan vara ett användbart verktyg för att identifiera livsmedel som triggar symtom, men eliminering är inte tänkt att vara en permanent lösning. Det långsiktiga målet bör vara att kunna äta en så bred och varierad kost som möjligt och skapa bättre förutsättningar för tarmen att hantera maten vi äter.
Kort översikt
- FODMAP kan hjälpa till att identifiera livsmedel som utlöser IBS-symtom
- Eliminationsfasen är tillfällig, livsmedel ska sedan återintroduceras
- En allt mer begränsad kost är inte målet
- Tarmfloran behöver olika typer av näring, bland annat kostfiber
- Vår utgångspunkt är att fokus på sikt bör flyttas från vad du behöver ta bort till vilka förutsättningar du kan skapa i tarmen
Vilken diet är bäst vid IBS?
IBS kan ge symtom som magont, diarré, förstoppning, uppblåsthet och gaser.
Eftersom IBS ser olika ut från person till person finns det inte heller en diet som fungerar för alla.
En vanlig strategi är att identifiera och minska sådant som ger symtom. Det kan vara ett viktigt första steg. Men vi tycker också att man behöver ställa nästa fråga:
Är den långsiktiga lösningen verkligen att fortsätta ta bort mat?
FODMAP kan hjälpa, men eliminering är inte slutmålet
FODMAP är ett av de mest etablerade kostuppläggen vid IBS. Dieten bygger på att under en begränsad period minska vissa fermenterbara kolhydrater som kan bidra till gaser, uppblåsthet och andra symtom. Därefter ska olika livsmedel successivt återintroduceras för att identifiera vad just den egna magen reagerar på och i vilka mängder.
Det är en viktig skillnad. FODMAP är alltså inte tänkt som en permanent lista över sådant du aldrig mer ska äta. Ändå möter vi många människor som har fastnat just där. De har tagit bort lök, baljväxter, vissa frukter, spannmål, mejeriprodukter och andra livsmedel tills kosten blivit allt mer begränsad.
För vissa ger det mindre symtom. Men det löser inte nödvändigtvis den större frågan, varför reagerar magen så kraftigt från början och hur kan man skapa bättre förutsättningar för att på sikt kunna äta mer varierat?
Tarmfloran behöver också något att arbeta med
Kostfiber är en viktig del av en varierad kost. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR23 bör vuxna få i sig rikligt med fiber genom bland annat fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter.
Fiber fungerar samtidigt som näring för delar av tarmfloran. När bakterierna i tjocktarmen fermenterar fibrer bildas bland annat kortkedjade fettsyror och andra mikrobiella metaboliter.
Här uppstår ett dilemma för många med känslig mage. Maten som tarmfloran behöver kan samtidigt ge gaser och andra besvär. Lösningen kan därför inte alltid vara att ta bort mer och mer av maten.
Målet bör vara en tarm som klarar större variation
Vår utgångspunkt är att en långsiktig strategi behöver handla om mer än symtomkontroll. Målet bör vara att stegvis kunna äta så varierat som möjligt och skapa en tarmmiljö som bättre kan hantera olika typer av mat.
Det kan innebära att:
- öka fiber successivt
- återintroducera livsmedel i mindre mängder
- variera mellan olika typer av fibrer
- äta regelbundet
- ta hänsyn till stress, sömn och återhämtning
- ge tarmen tid att anpassa sig
Det betyder inte att du ska fortsätta äta något som gång på gång ger kraftiga besvär. Men utgångspunkten behöver vara en annan än att varje reaktion automatiskt leder till ännu ett livsmedel på listan över sådant du inte kan äta.
Från vad vi tar bort till vad vi kan tillföra
Under lång tid har mycket av diskussionen om IBS handlat om vad man bör undvika. Vi tycker att det är minst lika intressant att fråga vad tarmen behöver.
Det vi äter påverkar vilka näringsämnen som når tarmfloran och därmed också vad mikroorganismerna producerar.
En studie från Stanford University, som redan ligger till grund för denna artikel, har bland annat undersökt hur fiberrik respektive fermenterad kost påverkar tarmfloran och olika biologiska markörer. Studien gjordes på friska vuxna och ska inte tolkas som en IBS-studie, men den illustrerar hur kosten påverkar samspelet mellan tarmens mikroorganismer och kroppen.
Ett annat perspektiv, postbiotika
Postbiotika innebär ett annat sätt att tänka kring tarmmiljön. Här ligger fokus inte på att tillföra nya levande bakterier, utan på inaktiverade mikroorganismer, deras komponenter och ämnen från en kontrollerad fermenteringsprocess.
ReFerm® är Nordic Rebalances postbiotiska ingrediens baserad på fermenterad svensk havre. ReFerm® finns i OatBiotics® och har studerats kliniskt hos personer med IBS, bland annat med fokus på tarmbarriärens funktion.
OatBiotics® utgår från samma grundtanke som den här artikeln, att fokus inte bara ska ligga på vad som behöver tas bort, utan också på vilka förutsättningar vi kan ge tarmen.
Erfarenhet från över 14 000 kunder
Sedan ReFerm® introducerades på den svenska marknaden har över 14 000 personer provat produkter baserade på ingrediensen.
I kontakten med våra kunder möter vi många som har levt med magbesvär länge och som redan har provat olika dieter, FODMAP, probiotika och att utesluta olika livsmedel.
Det har gett oss stor erfarenhet av ett problem som återkommer gång på gång, många vill inte ha ännu en lista över vad de inte ska äta. De vill kunna äta mer normalt och ha en mage som fungerar i vardagen.
Det är också en viktig del av vår syn på tarmhälsa.
Så vilken diet passar bäst vid IBS?
Det finns ingen diet som passar alla. FODMAP kan vara ett värdefullt verktyg för att förstå vad den egna magen reagerar på. Men eliminering bör vara ett steg på vägen, inte slutdestinationen.
Målet bör vara att kunna äta en så bred och varierad kost som möjligt, och att skapa bättre förutsättningar för tarmen att hantera den.
